Bergsregementet var ett värvat infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1656–1658 och 1674–1719.[1][2]
Historia
Det äldsta bergsregementet uppsattes "godewilligen" inom bergslagen 1656 till en styrka av 1400 man i åtta kompanier. Det upplöstes efter freden i Roskilde 1658. Då kriget åter utbröt sommaren samma år, påbjöds regementets återuppsättande, men detta torde inte blivit verklighet före freden i Köpenhamn 1660, och regementet fullständigt upplöstes. Vid krigsutbrottet 1674 påbjöds uppsättandet av ett nytt bergsregemente på 1200 man i tolv kompanier. Under namn av Drottningens livregemente till fot och efter 1693 Malmö regemente var det förlagt först i Malmö, sedan i Stralsund, vid vars uppgivande det till största delen gick förlorat; återstående manskap insattes i det yngre Bergsregementet.[2]
Det äldre bergsregementet hade sin föregångare i den under Karl IX och möjligen tidigare, förekommande "bergsfanan" (rytteri) och "bergsfänickan" (fotfolk), av vilka den förra uppsattes av bergsmännen i Stora Kopparberget mot befrielse från utskrivning; den senare uppsattes 1611, förmodligen av Nora och Linde bergslag, samt förstärktes till 300 man.
Förbandschefer
Källor
Noter
Anmärkningar
- ^ Grubbenhielm blev sista chefen för regementet.
