Beatrix Wilhelmina Armgard föddes som äldsta barn till dåvarande prinsessan Juliana av Nederländerna och hennes make prins Bernhard av Lippe-Biesterfeld strax före utbrottet av andra världskriget. År 1940 flydde prinsessan Juliana med Beatrix och hennes syster till Kanada, medan prins Bernhard följde drottning Wilhelmina till London. Familjen återförenades 1945. Äktenskapet mellan prinsessan Juliana och prins Bernhard gav fyra barn. Beatrix är äldsta syster till prinsessan Irene, född 1939, prinsessan Margriet, född 1943 och prinsessan Christina, född 1947.
Beatrix påbörjade sin utbildning under åren i Kanada, och efter motsvarande studentexamen 1956 inskrevs hon vid universitetet i Leiden, där hon var medlem av universitetets kvinnoförening. Hon studerade bland annat sociologi, juridik, ekonomi, författningshistoria och statsvetenskap och tog examen i juridik 1959 och 1961.
Äktenskap och barn
Beatrix 1959.
År 1965 offentliggjordes förlovningen mellan prinsessan Beatrix och den västtyske diplomatenClaus von Amsberg. Efter att parlamentet godkänt det påtänkta äktenskapet blev han nederländsk medborgare. De sammanvigdes den 10 mars 1966 av borgmästaren i Amsterdam, varpå äktenskapet välsignades av kyrkan. Paret bosatte sig på slottet Drakensteyn och flyttade 1981 till slottet Huis ten Bosch i Haag. Maken avled 2002. Prinsessan är numera bosatt på slottet Noordeinde.
Drottning Beatrix (mitten) tillsammans med Willem-Alexander och Máxima i samband med hennes abdikation 2013.
Beatrix efterträdde sin mor Juliana då Juliana abdikerade på sin 71-årsdag, den 30 april 1980. Beatrix uppsteg på tronen i närvaro av parlamentets båda kammare i Nya kyrkan i Amsterdam. Beatrix var den sjätte monarken i huset Nassau-Oranien som suttit på den nederländska tronen sedan tidigt 1800-tal.[1]
Sedan hon var arton år har hon varit medlem av Nederländernas statsråd, en post hon ännu innehar. Som drottning hade hon att underteckna parlamentets beslut och kungliga dekret samt att avlägga och motta statsbesök.
Beatrix meddelade den 28 januari 2013 att hon skulle abdikera till förmån för sin son Willem-Alexander, som tog över tronen den 30 april samma år. Hon var regerande drottning i exakt 33 år.[1][2] I och med abdikationen återtog hon titeln prinsessa.
