Titeln är latin och betyder "var hälsad sanna kött", och syftar på kristi lekamen. Texten handlar om Kristi], den av jungfru Maria föddes, lidande och död på korset för människan, och avslutas med en bön om att han ska visa nåd. Från senmedeltiden framfördes hymnen under nattvardens konsekration eller eukaristiska välsignelse.[1]
Mozarts version, som är den oftast framförda, tillkom runt Corpus Christi 1791 i Baden bei Wien, när hans hustru var gravid och under hans sista sommar. Den är skriven för en fyrstämmig blandad kör, stråkar och orgel, och kännetecknas av en harmonisk enkelhet som också präglar annat Mozart skrev under sin sista tid i livet.[2] Mozart angav att den skulle framföras sotto voce. Den uruppfördes under körmästaren Anton Stoll av en småstadskör i en liten kyrka utanför Baden, och dess enkla stil speglar måhända körens förutsättningar.[3]
Versionen av den för sin djupa katolicism förföljde Byrd,[4] publicerades i dennes Gradualia 1605, och kunde inte uppföras offentligt i TudortidensEngland.[5] Det är en motett för blandad kör.
Elgars version, också detta en motett för blandad kör, skrevs 1887 med anledning av en väns bortgång, och detta till texten Pie Jesu. Den klassificerades därför ursprungligen av Elgar som en begravningshymn att framföra under rekviemmässa. 1902 utkom versionen med texten Ave verum corpus.[6][7]
