Australiska plattan Den australiska plattan är den del av den indoaustraliska kontinentalplattan som omfattar bland annat Australien och omgivande hav. Den betraktas ibland som en självständig litosfärplatta , då det finns en seismiskt aktiv deformationszon mellan denna och den nordvästra delen, den indiska plattan .[ 1] [ 2]
Australiska plattans gräns mot Sundaplattan i norr utgör en aktiv subduktionszon där den australiska plattan är på väg norrut och in under Sundaplattan, vilket gett upphov till Sundagraven och den vulkaniska öbågen Sundabågen i Indonesien .[ 3]
Vid den norra gränsen öster om Sundaplattan, vid de östligaste Sundaöarna och Nya Guinea , ligger ett flertal mikroplattor mellan den australiska plattan och, förutom Sundaplattan, Filippinerplattan , Karolinerplattan och Stillahavsplattan .
Gränsen i öster går bland annat vid Nya Zeeland och är till stora delar en subduktionszon där Stillahavsplattan skjuter in under Australiska plattan.
I söder gränsar plattan mot den antarktiska kontinentalplattan och allra längst i väster mot den afrikanska kontinentalplattan .
Utveckling
Den australiska plattan var en gång en del av den södra superkontinenten Gondwana . Den blev en egen kontinentalplatta efter att från ungefär 85 till 45 miljoner år sedan ha separerats från den antarktiska kontinentalplattan .[ 4]
Den indoaustraliska plattan håller på att brytas isär i ett område väster om Sumatra. Den fristående plattan färdades norrut, tills den för cirka 43 miljoner år sedan sammanfogades med den indiska plattan , varvid den större indoaustraliska kontinentalplattan bildades.[ 5]
För ungefär 10 miljoner år sedan påbörjades en deformation av den indoaustraliska plattan, som så småningom lär leda till en total delning i en indisk och en australisk kontinentalplatta.[ 1] [ 2] [ 6] [ 2] [ 7] Indiska oceanen , strax väster om Sumatra .[ 1] [ 2]
Referenser
