- För en tragedi i fem akter med libretto av Johan Murberg, se Atalja (Uttini).
Atalja var regerande drottning i Juda rike cirka 845 f.Kr.–840 f.Kr.[4] eller 841 f.Kr.–835 f.Kr.,[5] sedan hennes son Achasja dödats av Jehu.
Hon ska ha försökt utplåna hela kungaätten, men hon misslyckades eftersom en syster till kung Achasja förde undan Achasjas son Joash och höll honom gömd i Jerusalems tempel. Joash blev sedan vid sju års ålder kung över Juda rike.[6]
Eftermäle
Asteroiden 515 Athalia är uppkallad efter henne.[7]
Inom fiktion
Atalja (eller Athalie) är titelfigur i Racines tragedi Atalja från 1691.[8]
Se även
Bilder
Referenser
- ^ [a b c] unknown value, Аталия, vol. II, Entsiklopeditjeskij slovar', 1890.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] unknown value, Аѳалія, vol. 3, Entisklopeditjeskij leksikon, 1835.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Аталия, vol. 3, Jevrejskaja entsiklopedija, 1909.[källa från Wikidata]
- ^ Atalja i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 17 juni 2022.
- ^ Thiele, Edwin Richard (1994 [1983]) (på engelska). The Mysterious Numbers of the Hebrew Kings (Rev. ed.). Grand Rapids, Michigan: Kregel. sid. 104. Libris 5806748. ISBN 0-8254-3825-X
- ^ 2 Kung 11:1–16, Bibel 2000, www.bibeln.se
- ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (515) Athalia. Springer Berlin Heidelberg. sid. 55. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_516. Läst 7 november 2024
- ^ Levander, Hans (1994). Vem är vem i böckernas värld: litterära gestalter från A till Ö (Ny, rev. uppl.). Stockholm: Rabén Prisma. sid. 21. Libris 7407960. ISBN 91-518-2698-4
