Anders Norberg

Anders Norberg
Född	Anders Norberg[1] 13 december 1745[2][1] Hubbo församling[1], Sverige
Död	5 september 1820[2][3][1] (74 år) S:t Laurentii församling[1], Sverige
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Uppsala universitet[1]
Sysselsättning	Präst[1]
Befattning
Kyrkoherde, S:t Laurentii församling (1787–1820)[1]
Maka	Sigrid Kolmodin (g. 1787–1820)[1]
Barn	Sigrid Andrietta Norberg (f. 1794)[1]
Föräldrar	Olof Norberg[1]
Utmärkelser
Prost (1785)[1]
Redigera Wikidata

Anders Norberg, född 13 december 1745 i Hubbo församling i Västmanland, död 5 september 1820 i S:t Laurentii församling, Östergötlands län, var en svensk präst.

Biografi

Anders Norberg föddes 1745 i Hubbo församling. Han var son till lektorn och prosten Olof Norberg (1698–1765) och Christina Petræus (1713–1768) i Västerås. Efter studier i Västerås blev Norberg student vid Uppsala universitet 1766, avlade magisterexamen 1770, historiarum docens vid Uppsala universitet 1772, notarie vid kungliga hovkonsistorium 1775. Han avlade pastoralexamen 1777 och prästvigdes samma år. Han blev kunglig hovpredikant och andre pastor i Livdrabantkåren 1779, kyrkoherde i Söderköpings församling 1784 (tillträdde 1787), prost 1785 och teologie doktor 1800. Norberg var preses vid prästmötet 1802.^[4]

Under sin första utrikesresa, som företogs 1780–1783, besökte han Tyskland, Holland, Frankrike, Schweiz, Italien och Danmark. Den andra resan skedde i sällskap med ordensbiskopen baron Carl Edvard Taube till Rom under Gustav III:s vistelse där, då Taube predikade på påskdagen och Norberg på annandagen, "hvarvid Hans Maj:t behagade offentligen begå Herrans H. Nattvard" och dessa predikningar var de första lutherska som hållits i "Catholicismens Hufvudstad". Den tredje utrikesresan företogs till Colmar i Alsace, i sällskap med tre grevar Piper och två baroner Taube.^[5]

Han var ledamot av ecklesiastikberedningen 1786–1787, av Nordiska sällskapet i London sedan 1785, av sällskapet Utile dulci och Samfundet Pro Fide et Christianismo samt av Kungliga Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.^[5]

Familj

Norberg gifte sig 1787 med Sigrid Kolmodin (1757–1843), dotter till prosten Gabriel Kolmodin och Eva von Schantz född i adelsätten von Schantz. De hade tre döttrar som nådde vuxen ålder: Adriana Norberg (1789–1811) gift 1810 med kyrkoherden Erik Gustaf Brydolf i Hällestads församling; Petronella Margareta Norberg (1788–1879), som efter systerns död 1811 gifte sig 1814 med svågern kyrkoherden Erik Gustaf Brydolf i Hällestads församling; Andrietta Norberg, som gifte sig med kyrkoherden Gustaf Fredrik Lindmark i Vallerstads församling.^[5]

Bibliografi

• 1769 – Historia foederum, praecipue recentiorum Sveciam inter & Daniam. P. VI, Uppsala.^[5]
• 1770 – Dissertatio de variis gentium moribus. P. I, Uppsala.^[5]
• 1772 – Dissertatio de variis gentium moribus s. de causis et origine morum diversitatis inter gentes, Uppsala.^[5]
• 1772 – Tal vid Konung Gustaf III:s kröning, hållit på den större Carolinska Läro-salen i Upsala den 4 Junii 1772, Stockholm.^[5]
• 1774 – Bref rörande Religions-ifren (Nya Lärda Tidningar 1774) med flera, artiklar i samma tidningar 1774.^[5]
• 1774 – Äreminne öfver Directeuren och Riddaren H:r Claes Grill, Stockholm.^[5]
• 1777 – Bref, innehållande åtskillige Reflexioner öfver Könet, hämtade utur Herr Thomas (Samlaren).^[5]
• 1777 – Svenska Rese-Beskrifvaren 1—4, Stockholm.^[5]
• 1779 – Gellerts lefverne i sammandrag, Stockholm.^[5]
• 1780 – Allmänna Rese-Beskrifvaren 1, 2, Stockholm.^[5]
• 1780 – Den dygdige på sin Sotesäng, Stockholm.^[5]

Översättningar

• 1777 – Professor G. F. Gellerts Moraliska Föreläsningar; ifrån och med den 16 till den 26 (skriven av Christian Fürchtegott Gellert), Stockholm.^[5]
• 1787 – fhandling om werldenes tilstånd wid Christi födelse, och desz sammanhang med utbredandet af den christna religionen (skriven av William Robertson), Göteborg.^[5]

Referenser

• Svenska Slägtboken / Första serien Tredje bandet /Kolmodin sid.277

Noter

1. ^ [ ] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 512-515, läst: 14 april 2023.^{[källa från Wikidata]}
2. ^ [ ] Gabriel Anrep, Svenska Slägtboken, s. 277, läs online.^{[källa från Wikidata]}
3. läs online, sok.riksarkivet.se .^{[källa från Wikidata]}
4. Westén, Aron (1799-1814). Svenska kongl. hofclericiets historia. /(Aron Westén.) =Stockholm, Örebro. 1-3. 1799-1814=.. Stockholm. sid. 699–703. Libris 2400140. http://books.google.se/books?id=-6oHAAAAQAAJ&lpg=PA699&ots=xPOEQYLMa1&dq=%22Anders%20Norberg%22%20hubbo&hl=sv&pg=PA699#v=onepage&q=%22Anders%20Norberg%22%20hubbo&f=false 
5. ^ [ ] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 512–515. Libris 41149