Allmän rösträtt

Ett demonstrationståg för kvinnorösträtten i Göteborg i juni 1918.

Allmän rösträtt innebär att varje vuxen medborgare i en stat, eller varje vuxen medborgare i en kommun, möjligen med vissa undantag, har en ovillkorlig rätt att delta i allmänna val inom vederbörande politisk enhet.

Allmän och lika rösträtt innebär att varje medborgare har samma röstvärde, till skillnad från graderad rösträtt.

Den allmänna rösträtten förutsätter i allmänhet viss uppnådd ålder samt åtminstone ifråga om nationella val medborgarskap. Huruvida personer intagna på fängelse, frigivna fångar, personer som befinner sig i konkurs, personer som är omyndigförklarade och liknande grupper saknar rösträtt, anses detta vanligen inte innebära att rösträtten inte är allmän.^[1] Om däremot den röstande ska ha genomfört värnplikt eller ha avlagt ett för rösträtten särskilt kunskapsprov anses däremot vanligen att rösträtten inte är allmän.^{[källa behövs]}

I modern tid förekommer det mycket sällan att rösträtten inskränks på grund av kön.^{[källa behövs]} I Västvärlden anses inte inskränkning på grund av kön längre vara godtagbart. Där kvinnor generellt saknar rösträtt förekommer uttrycket "allmän rösträtt för män". Om samtliga röstberättigade i ett system med allmän rösträtt också har lika stor rösträtt används uttrycket "allmän och lika rösträtt".

Se även

• Rösträtt
• Kvinnlig rösträtt
• Manlig rösträtt
• Rösträttens utveckling i Sverige
• Kvinnlig rösträtt i Sverige

Källor

1. Sundevall, Fia (27 november 2018). ”Den allmänna rösträtten – när infördes den?”. Demokrati100.se. http://demokrati100.se/den-allmanna-rostratten-nar-infordes-den/. Läst 9 augusti 2020. 

Externa länkar

• Limited suffrage in England prior to the 1832 reforms
• Finnish centennial celebration