Allmänintresse (även samhällsintresse) avser de generella intressen och behov som berör alla medborgare i ett samhälle[1], eller det som är till fördel för alla.[2]
Motsatsen till allmänintresse är särintresse. Särintresse är ett mer hanterbart begrepp då det inte utgår från den subjektiva föreställningen att det finns en objektiv vilja utan från den objektiva föreställningen att det finns mindre och större subjektiva viljor.[källa behövs]
Begreppet används även inom journalistiken där det förklaras som information som medborgarna har ett berättigat intresse av att få ta del av, något som är viktigt och kopplat till ett samhällsintresse.[3]
Allmänintresse ska inte förväxlas med allmänhetens nyfikenhet.[4]:sid 32
Allmänintresse inom journalistik
Allmänintresse avser inom journalistiken det som är viktig för alla och syftar på medborgarnas rätt till information och uppgifter så att de kan ta ställning i samhällsviktiga frågor.[4]:sid 30-32
Enligt Pressombudsmannen Ola Sigvardsson ska allmänintresse inte förväxlas med nyfikenhet, och man ska vid en analys av allmänintresset fråga sig "Är detta viktigt ur ett samhällsperspektiv, eller något som är kul att veta?".[a] Publicistklubbens ordförande Björn Häger skrev 2016 om skillnaden mellan intresse och intresserad: "Namn publiceras när det föreligger allmänintresse. Vilket inte betyder att man ska publicera bara därför att allmänheten kan vara intresserad."[7]
Den redaktionella bedömningen av allmänintresset av till exempel en namnpublicering och andra personuppgifter vägs i journalistiken mot den publicitetsskada som kan drabba den utpekade.[4]:sid 32[b][c]
Källor
Fotnoter
Anmärkningar
- ^ Ola Sigvardsson (PO) sade 2017 "[Allmänintresse] betyder att något måste vara viktigt ur samhällsperspektiv. Mot [allmänintresse] kan man ställa nyfikenhet, något som är kul att veta. När man analyserar allmänintresset måste man fundera över: 'Är detta viktigt ur ett samhällsperspektiv, eller något som är kul att veta?'[5] Sigvardsson sade också 2017 att "allmänintresset kring sexuell brottslighet som företeelse är stort och viktigt att uppmärksamma och skriva om. Däremot är inte allmänintresset om enskilda fall tillräckligt stort och då kan tidningen fällas för förtal."[6]
- ^ Tryckfrihetseperten Nils Funcke sade 2015 "I många, många av de fall där man publicerar namn och bild på någon kriminell så är det inte ett allmänintresse i detta."[8]
- ^ Staffan Dopping sade 2017 "Allmänintresset [...] måste vara oerhört högt om det ska vara motiverat att publicera uppgifter som innebär väldigt allvarliga skador för den det berör.[9]
Referenser
- ^ ”Allmänintresse, artikel i NE”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/allm%C3%A4nintresse. Läst 22 oktober 2024.
- ^ ”Allmänintresse, förklaring i Svensk ordbok”. svenska.se. https://svenska.se/tre/?sok=allm%C3%A4nintresse&pz=8. Läst 22 oktober 2024.
- ^ Mattias Kumlien. "Får journalister skriva vad som helst?", Domarbloggen, Södertörns tingsrätt, 26 februari, 2019.
- ^ [a b c] Sigvardsson, Ola (2022). Äventyr i etikbranschen. Stockholm: Fri tanke. Libris r65rct0qp6hhcrzq. ISBN 9789189526808
- ^ "Pressetik: Vad är egentligen allmänintresse?" (vid 10m50s), Nordegren & Epstein i P1, Sveriges Radio, 23 november 2017. Åtkomst den 24 november 2017.
- ^ Nathalie Mark. "Pressombudsmannen: Därför publicerar media inte namn – och bör heller inte göra det", Baaam, 17 oktober 2017.
- ^ Björn Häger. ”Pressetiska principer för namngivning av brottslingar”. Arkiverad från originalet den 7 januari 2021. https://web.archive.org/web/20210107103527/https://www.advokaten.se/Tidningsnummer/2016/nr-9-2016-argang-82/pressetiska-principer-for-namngivning-av-brottslingar/. Läst 5 juni 2022. Advokaten, Nr 9 2016.
- ^ "'Terrorsvensken i Boliden' – Hur blev det som det blev?", Publicistklubbens kanal på YouTube, 7 december 2015. Åtkomst den 10 december 2015.
- ^ "Borgbevakning skärskådad, Raqqa-journalistik på liv och död och Carema-blöjans giriga symbolik", Medierna, Sveriges Radio, 12 augusti 2017. Åtkomst den 13 augusti 2017.
