Skeppet Argo var en av de 48 konstellationerna som listades av den antike astronomen Ptolemaios i hans samlingsverk Almagest. Stjärnbilden representerade den argonautiska skeppet som Jason seglade.
Stjärnbilden förekom första gången på bild i Johann Bayers stjärnatlas Uranometria, som utkom 1603. Konstellationen blev oriktigt avbildad, eftersom den inte var synlig från norra halvklotet.[2]
Skeppet Argo blev ordentligt kartlagt 1752 av den franske astronomen och kartografen Nicolas Louis de Lacaille. Han bildade Seglet, Akterskeppet och Kölen, där kölen var den största. Trots uppdelningen behöll Lacaille Bayer-beteckningarna för skeppet Argo. Därför har Kölen stjärnorna Alfa, Beta och Epsilon, Seglet har Gamma och Delta, medan Akterskeppet har Zeta.[2][3][4][5][6]
Mytologi
Akterskeppet är en del av det stora skeppet Argo Navis som enligt mytologin byggdes av Jason. Det var känt som det första skeppet som någonsin gav sig ut på havet och som den på vilken argonauterna färdades i sin expedition till Colchis i jakten på det gyllene skinnet. Sir Isaac Newton bestämde tiden för byggandet av detta skepp till 936 f.Kr.. Romarna kallade det antingen "Argo" eller "Navis" medan araberna helt enkelt kallade det "ett skepp". För den bibliska skolan representerar det Noas ark. Egyptierna ansåg att det representerade en ark som bar Osiris och Isis över den översvämmade floden.[7][8]
Stjärnor
Stjärnbilden Akterskeppet (Puppis) som den kan ses med blotta ögat. (Vriden 90° moturs jämfört med kartan.)[9]Cepheiden RS Puppis sedd av Hubbleteleskopet.[10]Ljuspulser från RS Puppis som reflekteras i den omgivande nebulosan.[11]
Eftersom vintergatan går igenom Akterskeppet finns det i stjärnbilden ett stort antal öppna stjärnhopar:
Messier 46 (NGC 2437) är en öppen stjärnhop av magnitud 6,1 och ligger omkring en grad väster om M47.
Messier 47 (NGC 2422) är en öppen stjärnhop av magnitud 4,4 och kan under goda förutsättningar ses med blotta ögat. Dess ljusaste stjärna är av magnitud 5,7.
Messier 93 (NGC 2447) är en annan öppen stjärnhop av magnitud 6,2.
NGC 2451 är en öppen stjärnhop av magnitud 2,8 som innehåller dubbelstjärnanc Puppis som i sig är av magnitud 3,61. Stjärnhopen består egentligen av två hopar på 600 och 1200 ljusårs avstånd.[15]
NGC 2477 (Caldwell 71) är en öppen stjärnhop av magnitud 5,8. Stjärnhopen är ungefär lika stor på himlen som fullmånen.
Den 14 november 2007 upptäcktes Nova Puppis 2007 (V597 Pup) ungefär en grad nordöst om RS Puppis. Koordinaterna är RA = 8:16,3, DEC = -34°15', J2000.0. På kartan till höger är motsvaras detta ungefär av två tredjedelar av avståndet från Rho Puppis till Zeta Puppis.
Ett flertal exoplaneter har upptäcks runt stjärnor i stjärnbilden Akterskeppet, dessa inkluderar följande upptäckter:
Den 1 juli 2003 upptäcktes en planet runt stjärnan HD 70642. Detta planetära system påminner mycket om Jupiter med en vid cirkulär bana och en lång period.
Den 18 april 2006 upptäcktes ett planetsystem runt den närmaste stjärnan i stjärnbilden, HD 69830, vilken tros ha en tre Neptunus-liknande planeter. Detta är det första multiplanetära system man har noterat där ingen Jupiter- eller Saturnus-liknande planet har upptäckts. Stjärnan har också ett asteroidbälte i regionen mellan mellanplaneten och den yttre planeten.
Den 4 juli 2007 upptäcktes den första exoplaneten i den öppna stjärnhopen NGC 2423 runt den röda jättenNGC 2423-3. Denna planet har ungefär motsvarande 10,6 gånger Jupiters massa och dess omloppsbana befinner sig 2,1 AU från stjärnan.
^ [ab] Wagman, Morton (2003). Lost Stars: Lost, Missing and Troublesome Stars from the Catalogues of Johannes Bayer, Nicholas Louis de Lacaille, John Flamsteed, and Sundry Others. The McDonald & Woodward Publishing Company, Blacksburg, Virginia. sid. 83, 315–19. ISBN 978-0-939923-78-6
^Kunitzsch, P.; Smart, T. (2006). A Dictionary of Modern star Names: A Short Guide to 254 Star Names and Their Derivations (2:a upplagan). Sky Publishing, Cambridge, Massachusetts. ISBN 978-1-931559-44-7
Ian Ridpath and Wil Tirion (2007). Stars and Planets Guide, Collins, London. ISBN 978-0007251209. Princeton University Press, Princeton. ISBN 978-0691135564.
