| 8959 Oenanthe |
| Upptäckt[1] |
|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey,
T. Gehrels,
CJ van Houten,
I van Houten-Groeneveld |
|---|
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
|---|
| Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
|---|
| Beteckningar |
|---|
| MPC-beteckning | (8959) Oenanthe |
|---|
| Alternativnamn | 2550 P-L, 1978 WT11[1] |
|---|
| Uppkallad efter | Stenskvättor[2] |
|---|
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
|---|
| Omloppsbana[3] |
|---|
| Epok: 21 januari 2022 |
| Aphelium | 2,778 AU |
|---|
| Perihelium | 1,833 AU |
|---|
| Halv storaxel | 2,305 AU |
|---|
| Excentricitet | 0,2050274 |
|---|
| Siderisk omloppstid | 3,5 år |
|---|
| Medelomloppshastighet | 19,62 km/s |
|---|
| Medelanomali | 249,7° |
|---|
| Inklination | 2,128° |
|---|
| Longitud för uppstigande nod | 57,23° |
|---|
| Periheliumargument | 227,6° |
|---|
| Fysikaliska data[1] |
|---|
| Absolut magnitud (H) | 15,01[3] |
|---|
8959 Oenanthe eller 2550 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter fågeln Stenskvättor.[2]
Referenser
