352 Gisela |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. |
Upptäckt[1] |
---|
Upptäckare | Max Wolf |
---|
Upptäcktsplats | Heidelberg |
---|
Upptäcktsdatum | 12 januari 1893 |
---|
Beteckningar |
---|
MPC-beteckning | (352) Gisela |
---|
Alternativnamn | 1893 B, A893 AB, 1950 XT, A895 XA[1] |
---|
Uppkallad efter | Gisela Wolf[2] |
---|
Småplanetskategori | Asteroidbältet Flora-asteroid |
---|
Omloppsbana[3] |
---|
Epok: 21 januari 2022 |
Aphelium | 2,523 AU |
---|
Perihelium | 1,866 AU |
---|
Halv storaxel | 2,195 AU |
---|
Excentricitet | 0,1497744 |
---|
Siderisk omloppstid | 3,25 år |
---|
Medelomloppshastighet | 20,11 km/s |
---|
Medelanomali | 321,0° |
---|
Inklination | 3,384° |
---|
Longitud för uppstigande nod | 247,2° |
---|
Periheliumargument | 144,4° |
---|
Fysikaliska data[1] |
---|
Diameter | 26,7 km |
---|
Synodisk rotationsperiod | 7,49 h |
---|
Albedo | 0,195 |
---|
Spektraltyp | S |
---|
Absolut magnitud (H) | 10,16[3] |
---|
352 Gisela eller 1893 B[1] är en asteroid i huvudbältet, som upptäcktes den 12 januari 1893 av den tyske astronomen Max Wolf. Den har fått sitt namn efter upptäckarens fru, Gisela Wolf.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 26 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Flora.
Just denna asteroid var föremål för Karin Schultz licentiatavhandling. Där undersökte Schultz hur banan för asteroiden Gisela störs av Jupiter och Saturnus, och hon var därmed, 1918, den första kvinnan i Sverige som blev filosofie licentiat i astronomi.[4] Följande år presenterades studien i tidskriften Astronomische Nachrichten.
Referenser