Landskapets vapenFinlands historiska landskap i olika blåa nyanser. Österbotten är det stora området norr om de övriga, men söder om det längst i norr liggande mörkblåa Lappland. Dagens landskapsförbund markeras med gula gränser.Österbottens läge (yttre gränser 1660–1721).
Det historiska landskapet har fortsatt att finnas i det finska medvetandet långt efter att det administrativt blivit ett historiskt begrepp. På senare tid avses normalt det gamla historiska landskapet utom Nordbotten och Kajanaland.[1]
På medeltiden var området en del av "Norrebotn", det vill säga Norrabotten, vilket innebar hela området kring Bottenviken. Området inkluderade alltså dagens finska landskap Österbotten, Södra Österbotten, Mellersta Österbotten, Norra Österbotten, Kajanaland samt södra delen av Lappland, Västerbotten och de delar av svenska Lappland som svenska kronan hade kontroll över.[3][4] Som landskapsnamn förekommer Österbotten sedan 1400-talet, andra äldre benämningar var Østernorlandia (1329), Östernorrebotn (1478).[3][5] År 1441 separerades den östra och den västra sidan av Norrabotten administrativt, efter att Sveriges drotsKrister Nilsson (Vasa) övertagit den östra delen – Åbo stift, medan marskenKarl Knutsson (Bonde) övertog den västra delen – Uppsala stift.[6] Därefter blev namnformen "Östrabotnen", ibland med tillägg som "i Norrabotten", vanlig.[7][8] Det är alltså denna region som är det historiska landskapet Österbotten.
