Öppna data avser digital information som är fritt tillgänglig utan inskränkningar (till exempel i form av immaterialrättsliga hinder såsom upphovsrätt och patent). Det finns ingen internationellt antagen formell definition men flera utgår från principerna i Open Knowledge Definition[1] eller de principer för öppen digital offentlig information som utarbetades[2] av Open Government Working Group.
Öppna data ses även som ett sätt för medborgarna att få insyn i förvaltningen.[3]
Flera länder har upprättat kataloger över öppna datakällor, bland andra Storbritannien (data.gov.uk), Norge (data.norge.no) och USA (data.gov). I Sverige har E-delegationen fått i uppdrag att bland annat öka möjligheterna att ta del av offentlig information för både kommersiella och ideella ändamål[4], dock med utgångspunkt i PSI-lagen som inte utgår från öppna data. Regeringen uppdrog 2012 åt VINNOVA att utveckla en teknisk plattform för förmedling av data som tillgängliggjorts för vidareutnyttjande samt att under 2013 och 2014 vidareutveckla denna[5]. Plattformen finns på adressen http://dataportal.se.
Definitioner
De grundkrav på öppna data som Open Government Working Group ställt upp är att öppna data ska vara[6]:
Komplett: Information som inte innehåller personuppgifter eller lyder under sekretess görs tillgänglig i så stor omfattning som möjligt. Detta gäller särskilt databaser med material som skulle kunna vidareförädlas.
Primär: Information skall så långt det är möjligt tillhandahållas i originalformatet. Bild- och videomaterial skall tillhandahållas i högsta möjliga upplösning för att möjliggöra vidareförädling.
Aktuell: Information skall tillgängliggöras så snabbt som möjligt så att värdet av den inte försvinner. Det bör finnas mekanismer för att automatiskt kunna få information om uppdateringar.
Tillgänglig: Information görs tillgänglig för så många användare som möjligt för så många ändamål som möjligt.
Maskinläsbar: Informationen är strukturerad på ett sätt som möjliggör maskinell bearbetning och samkörning med andra register.
Fri: Informationen är tillgänglig för alla utan krav på betalning, eller inskränkningar i form av licensvillkor och registreringsförfaranden.
I ett öppet format: Det format informationen lämnas i följer en öppen standard, alternativt är dokumentationen till fomatet fritt tillgänglig och fri från patentlicensvillkor.
"Data kan kallas öppna data om vem som helst fritt får använda, återanvända och distribuera dessa med som största motprestation att ange källa eller krav på att dela data på samma sätt."
Riktlinjer för publicering av öppna data
Standardiseringsorganet World Wide Web Consortium (W3C) har utarbetat rekommendationer för hur myndigheter och andra offentliga organisationer kan publicera öppna data på ett sätt som gör det så enkelt som möjligt att hitta och återanvända den i "Publishing Open Government Data"[8]. Där ges rekommendationer kring format, gränssnitt m.m.
Open Knowledge Foundation har också tagit fram en handbok för publicering av öppna data[9]. I handboken presenteras tips på hur öppna data bör publiceras för att maximera användningsmöjligheterna. Svenska exempel och teori finns i handboken "Öppna data för beslutsfattare", skriven av Jan Ainali och Anders Frick[10].
I september 2010 presenterade Tim Berners-Lee en femstjärnig utvärderingsmodell för publicering av öppna data[11]. I modellen ges stjärnor beroende på hur väl man tillhandahåller data online:
Den första stjärnan får man för att tillhandahålla data med en licens som möjliggör fri användning.
Den andra stjärnan om informationen är i ett maskinläsbart format.
Den tredje får man om data är publicerad i en öppen standard.
Den femte om data dessutom är sammanlänkad med andra dataset.
Villkor för användning
Flera länder har valt att utarbeta speciella licensvillkor för öppna data i syfte att tydliggöra de möjligheter för vidareanvändning som ges. Storbritannien har tagit fram Open Government License[12] och i Norge pågår arbete med att ta fram en egen motsvarande nationell licens[13].
Alla PSI-data är inte öppna, och alla öppna data är inte nödvändigtvis öppna offentliga data. Se även:
Fri tillgänglighet – på engelska ”Open access”, främst relaterat till vetenskapliga publikationer.
Öppen förvaltning – öppna data kan ses som en del av initiativ till att öka insynen och delaktigheten i den offentliga sektorns institutioner.
Information från den offentliga sektorn – EU-kommissionen har antagit det så kallade PSI-direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn[18] (på engelska ”Public Sector Information” – PSI). En viktig skillnad mellan öppna data och PSI-data är att PSI-direktivet inte ställer några krav på att informationen skall vara fri. Därmed kan PSI-data inte automatiskt anses vara öppna data.
