På 1870-talet började ångbåtstrafiken mellan Änge och Nälden, dit järnvägen kom år 1880. Ångbåtstrafiken ledde till ett uppsving för orten som på 1800-talet även utvecklades till kurort. Änge Brunns- och Badanstalt erbjöd olika typer av kallbad, karbad, gyttjebad med mera.
År 1856 startade Änge färgeri vid Ängesån. Därefter startade Änge bränneri och sedan tidigare fanns en kvarn vid ån. Första affären i Änge öppnades år 1860, samma år som Änge garveri startade. Änges gästgiveri har skildrats i Berta Magnussons bygdespel Lisa på Gästis från år 2007.
I början på 1900-talet blev Änge huvudort i Offerdals landskommun. I februari 1903 öppnades Änge mejeri som drevs fram till 1960-talet, då produktionen flyttades till Östersunds mejeri. I Änge uppfördes vidare bland annat läkarstation, post, banker med mera. På 1950- och 1960-talen uppfördes bland annat kommunkontor och högstadieskola i Änge. En modern villa- och hyreshusbebyggelse växte fram i ortens centrala delar. I samband med att Offerdals kommun blev en kommundel i Krokoms kommun förlorade Änge sin ställning som kommunhuvudort.
^Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
