C.-H. Hermansson

C.-H. Hermansson
Født14. des. 1917[1][2][3]Rediger på Wikidata
Bollnäs församling[1]
Død26. juli 2016[1][2]Rediger på Wikidata (98 år)
Stockholms Oscar[1]
BeskjeftigelsePolitiker Rediger på Wikidata
Embete
  • Medlem av Riksdagen (1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Stockholms kommuns valkrets, 1971–1974)
  • medlem av Riksdagen (Riksdagen i Sverige 1974-1976, Stockholms kommuns valkrets, 1974–1974)
  • medlem av Riksdagen (Riksdagen i Sverige 1974-1976, Stockholms kommuns valkrets, 1974–1976)
  • medlem av Riksdagen (Riksdagen i Sverige 1976-1979, Stockholms kommuns valkrets, 1976–1979)
  • medlem av Riksdagen (Riksdagen i Sverige 1979-1982, Stockholms kommuns valkrets, 1979–1982)
  • medlem av Riksdagen (1982–1985 Swedish Riksdag, Stockholms kommuns valkrets, 1982–1983)
  • medlem av Riksdagen (1982–1985 Swedish Riksdag, Stockholms kommuns valkrets, 1983–1985)
  • Medlem av Andra kammaren (1963–1970) Rediger på Wikidata
PartiVänsterpartiet[4]
NasjonalitetSverige
GravlagtSkogskirkegården[5][6]

Hermansson på talerstolen i 1968

Carl-Henrik «C.-H.» Hermansson (født 14. desember 1917 i Bollnäs i Gävleborgs län, død 26. juli 2016 i Stockholm[7]) var en svensk politiker (Vänsterpartiet). Han var partileder for Vänsterpartiet kommunisterna (VPK) i årene 1964 til 1975 (fram til 1967 under navnet Sveriges kommunistiska parti, SKP) samt riksdagsrepresentant fra 1963 til 1985.

Biografi

Hermansson vokste opp i Sundsvall, der han i midt på 1930-tallet ble aktiv blant de unge sosialdemokratene i SSU. Etter å ha flyttet till Stockholm for å studere ble han medlem i den sosialistiske studentorganisasjonen Clarté. Dette førte til at han ble utelukket fra SSU, og i 1941 gikk han over til Sveriges kommunistiska parti. Etter å ha blitt pol. mag. ble han i 1941 ansatt i avisen Ny Dag, der han senere var sjefredaktør fra 1959 til 1964.

Hermansson bidro i sin siste aktive periode i partiets ledelse og spesielt i sin tid som partileder til at partiet distanserte seg fra Sovjetunionen og orienterte seg mot eurokommunismen.[8] Han var «en av de få i partiledelsen som kritiserte de sovjetiske overgrepene».[9] På partikongressen i 1967 ble det fastslått at internasjonal solidaritet ikke bare skulle begrenses til kommunistpartier, men også omfatte andre bevegelser, partier og grupper som i ulike land kjempet for fred, nasjonal selvstendighet, frihet og sosialisme. Det innebar også samarbeid med venstresosialistiske partier og sosialdemokratiske partier.[10]

I 1968 tok Hermansson sterkt avstand fra Warszawapaktens innmarsj i Tsjekkoslovakia under Prahavåren.[trenger referanse] Han krevde umiddelbart at Sveriges diplomatiske forbindelser med Sovjetunionen skulle fryses – noe han var alene om blant de svenske partilederne. To år senere hadde Hermansson imidlertid tonet ned kritikken, og SKP sendte delegater til Tsjekkoslovakia for å besøke en partikongress organisert av den sovjetlojale regjeringen som var blitt innsatt etter invasjonen. Hermansson forklarte da at selv om SKP fortsatt var kritisk til Warszawapaktlandenes invasjon, ville han «opprettholde gode forbindelser» med Tsjekkoslovakias kommunistiske parti.[11]

Til tross for at man offentlig tok avstand fra den sovjetiske ledelsen pleide VPK under Hermanssons partiledertid nære forbindelser med det sovjetiske kommunistpartiet. Hermansson uttalte så sent som 27. januar 1981, i Radioprogrammet Apropå, sitt syn:

«Här handlar det ju inte heller om att man skall sitta i ett litet land uppe i Norden och moralisera över utvecklingen i andra länder och säga att det där är bra, det där är dåligt. --- Man kan inte göra det, därför att det skulle vara att tillämpa, så att säga, svenska fördomar och svenska föreställningar på utvecklingen i hela världen. Det vore helt orimligt. Det är ju dock så att det pågår en politisk kamp i världen. Imperialismens krafter väjer inte för ett tredje världskrig och det är oerhört viktigt att se till att man är placerad i rätt kraftfält i den kampen.»[trenger referanse]

I sin tid i SKPs ledelse før oppstanden i Ungarn var Hermansson, som hele partiet, svært lojal mot Sovjetunionen og dets ledelse. Hermansson reiste også til Stalins begravelse i Moskva der han holdt en tale som han siden angret.[12]

Hermansson har blitt kjent for uttrykket «Någon jävla ordning ska' det va’ i ett parti»[13]. Denne uttalelsen, som ble TV-sendt, falt i en tale på en partikongress i 1969 i forbindelse med all splid og internt bråk man opplevde i partiet. Ettersom det på denne tiden var ytterst uvanlig med bannord på TV har uttrykket «någon jävla ordning» nærmest blitt et bevinget ord.

Han var fra 1941 gift med Märta Katz (1916–2001) som han hadde to døtre med. Hermansson var den rikeste partilederen i sin tid. Årsaken var konas formue og felles beskatning at ektefeller.

Hermansson døde 26. juli 2016, 98 år gammal.[14]

Bibliografi

  • Det monopolkapitalistiska Sverige (1943)
  • Koncentration och storföretag (1959)
  • Monopol och storfinans (1962)
  • Monopol och storfinans - de 15 familjerna (1965)
  • Vänsterns väg (1965)
  • För socialismen (1974)
  • Kommunister. Första boken (1977)
  • Kapitalister I. Monopol (1979)
  • Kommunister. Andra boken (1980)
  • Kapitalister II. Storfinans (1981)
  • Socialism på svenska (1983)
  • Sverige i imperialismens nät (1986)
  • Ägande och makt. Vad kommer efter de 15 familjerna? (1989)
  • Företagens makt och makten över företagen (2003)

Referanser

  1. ^ a b c d Sveriges dödbok 1860–2017, oppført som Hermansson, Carl Henrik, besøkt 11. september 2021[Hentet fra Wikidata]
  2. ^ a b Munzinger Personen, oppført som Carl Henrik Hermansson, Munzinger IBA 00000012773, besøkt 9. oktober 2017[Hentet fra Wikidata]
  3. ^ Discogs, oppført som C.H. Hermansson, Discogs artist-ID 4162768, besøkt 9. oktober 2017[Hentet fra Wikidata]
  4. ^ Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, Svenskt porträttarkiv sj9PGLAlnmUAAAAAABfNYA, besøkt 5. januar 2022[Hentet fra Wikidata]
  5. ^ Svenskagravar.se, www.svenskagravar.se, oppført som Hermansson, Carl Henrik, besøkt 10. april 2023[Hentet fra Wikidata]
  6. ^ oppført som Carl-Henrik “C-H” Hermansson, Find a Grave-ID 220563528, besøkt 27. januar 2020[Hentet fra Wikidata]
  7. ^ «CH Hermansson har avlidit». 
  8. ^ Almgren, B, Inte bara Stasi… Relationer Sverige–DDR 1949–1990
  9. ^ Schmidts, W, CH:s politiska testamente
  10. ^ Hermansson, CH. «Fortsätt granskningen SVT!». Vänsterpartiet. Arkivert fra originalen 3. november 2004. 
  11. ^ http://www.socalt.org/index.php?option=com_content&task=view&id=761&Itemid=3[død lenke]
  12. ^ Molin, Kari (9. oktober 2005). «C H kallar sig inte längre kommunist». Dagens Nyheter. Besøkt 8. november 2009. 
  13. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1602&artikel=600830
  14. ^ http://www.expressen.se/nyheter/ch-hermansson-har-avlidit--blev-98-ar/

Eksterne lenker

Strategi Solo vs Squad di Free Fire: Cara Menang Mudah!