Nitrojen

Elven gemyk ew nitrojen, niver 7 e'n Vosen Beriodek. Y arwodh gemyk ew N. An hanow a dheu dhort an geryow Greka nitron ha genes, ow styrya furvya solpyter. Aswo

Nitrojen
nitrojen
Ensampel a Elven gymyk, atmophile element Edit this on Wikidata
Klass dialkan diatomek, dialkan Edit this on Wikidata
Dydhyas diskudhans 1772 Edit this on Wikidata
Niver atomekEdit this on Wikidata
Aray an elektrons 1s² 2s² 2p³, [He] 2s² 2p³ Edit this on Wikidata
ElektronegedhegedhEdit this on Wikidata
Studh oksidyans −3, −2, −1, 1, 2, 3, 4, 5 Edit this on Wikidata
Rann a period 2, bagas 15, hexazine Edit this on Wikidata
Commons page Restrennow kelmys war Gemmyn Wikimedia

Elven gemyk ew nitrojen, niver 7 e'n Vosen Beriodek. Y arwodh gemyk ew N. An hanow a dheu dhort an geryow Greka nitron ha genes, ow styrya furvya solpyter. Aswonnys o nitrojen avel choke-damp en Sowsnek e'n dalleth. Hanow ammonya, an gass NH3, a dheu dhort duw Ejyp koth, Ammon, awos bos ammoniom klorid (sal ammoniac, po holan Ammon) kevys en ogas dhe'y dempel.

Gass nitrojen ew 78% a ayr. Essensek ew dhe vewnans. Radn a DNA ha meur a volekulednow posek bewoniethel ew, avel hemoglobin ha trenkednow amino. Nag ew nitrojen gwenonek, bes pur wenonek ew nebes kestoffow nitrojen, avel nitrojen dioksid (NO2), hidrojen cyanid (HCN), hag ammonya (NH3).

Usys ew nitrojen linyel rag rewi goos ha gul leuvvedhegneth kryogenik.

Polter godn ew kemyskans a lowbredn (karbon), sulfur ha solpyter (potassiom nitrat). Diskudhys veu nitroglycerin en 1846. E'n gwettha prys, ansad o. Ena, diskudhys veu dynamit gen Alfred Nobel en 1867 ort y sugna war kieselguhr. Diskudhys veu an treja kesstoff tardhadow a nitrojen, TNT, en 1863.

Enysyes veu nitrojen rag an kensa pres gen Daniel Rutherford (1749-1819) en Karedin en 1772. Askorrys ew 45 milvil tonnas a nitrojen dhort an ayr pub bledhen dre dhistyllans radnrivek (fractional distillation). Usys ew en teyr for:

[1] avel ayrgylgh difysk (inert), hebm ew dhe synji oksyjen dhort daffar ha kesstoffow, rag ensampel avalow a wra synji en yeyner diw vledhen en ayrgylgh heb oksijen.

[2] dhe yeynhe, poynt bryjyon nitrojen ew -196°C.

[3] avel pednfenten dhe'n diwysyans kemyk, ema kansow a gesstoffow hag a dhalleth avel gass nitrojen, ha gorfedna avel boos, treven, dillas, kerri ha medhegneth. Diwysyans a wra usya an argerdh Haber dhe dreylya nitrojen dhe ammonya ort y dobmhe gen katalydh en-dadn waskedh. Fritz Haber a waynyas an Pewas Nobel rag Kemyk en 1918 awos an diskudhyans ma.

Poos atomek nitrojen ew 14.01, y boynt teudhi ew -210°C ha'n poynt bryjyon ew -196°C. Y dhosedh ew 1.25 gramm an liter. Gass diliw, anvlasus didhasoberek ew.

Mirva

Ma an erthygel ma usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek diwedhes.

Content Disclaimer

Informasi ini disarikan dari Wikipedia dan disajikan kembali untuk tujuan edukasi. Konten tersedia di bawah lisensi CC BY-SA 3.0. Kami tidak bertanggung jawab atas ketidakakuratan data yang bersumber dari kontribusi publik tersebut.

  1. The information displayed on this website is sourced in part or in whole from Wikipedia and has been adapted for the purpose of restating it. We strive to provide accurate and relevant information, however:
  2. There is no guarantee of absolute accuracy. Wikipedia is an open, collaborative project that can be edited by anyone, so information is subject to change.
  3. It is not intended to constitute professional advice. The content displayed is for informational and educational purposes only. For important decisions (e.g., medical, legal, or financial), please consult a professional.
  4. Content copyright. Wikipedia is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License (CC BY-SA). This means that content may be reused with appropriate attribution and shared under a similar license.
  5. Responsible use. Any risk arising from the use of information from this website is entirely the responsibility of the user.