Braster

An Braster po Univers (an Ollvys e'n FSS (Kres)) ew dieneth a buptra, an efanvos, termyn ha’ga dalghow, oll furvow an planettys, ster, galaksis, an efanvos yn

Braster
ollvys
Ensampel a ollvys Edit this on Wikidata
Konter a gorthbys Edit this on Wikidata
Acheson Bom bras edit this on wikidata
Dallethys 13799 millennium BC Edit this on Wikidata
Synsys ynno/i efanvos-termyn, ollvys aspiadow, neusen galaksi, outer space Edit this on Wikidata
Commons page Restrennow kelmys war Gemmyn Wikimedia
Istori an Ollvys

An Braster po Univers (an Ollvys e'n FSS (Kres)) ew dieneth a buptra, an efanvos, termyn ha’ga dalghow, oll furvow an planettys, ster, galaksis, an efanvos yntergalaktek, an perthyglow isatomek leha, mater, nerthedh, momentom, laghys fysegieth ha’n divarednow a’s rewl. Bettegens, possybyl ew dhe usya an term “braster” en kettesten dyffrans, ow kampolla dhe dybyansow pekar ha’n bes po natur, po en figurek dhe styrya ‘puptra’.

Herwydh an brassa radn a sterfysegydhyon, an braster a dhallathas gen an Bonk Bras.

An Braster

An braster ew gweladow mar bell avel pel gen treuslinen a 28 bilvil parsec (91 bilvil vledhen-wolow), bes nag ew myns an braster kowal godhvedhys. Nag ew konvedhys mars eus dalleth ha diwedh dhe’n braster, po didhiwedh ew. Ma dhe skiensydhyon studhyes ha tybi a-dro dhe'n braster termyn hir. Kynnigys veu lies patron kosmoniethel rag may halja skiensydhyon displegya aga aspiansow a’n braster, ow komprehendya patronyow gen filosofers a Eynda ha Gres. Dres an bledhydnyow, ow sewya aspiansow moy manylys, Nicolaus Kopernikus a gonkludyas bos an Howl en kres an System howlek. Displegys veu y ober gen Tycho Brahe ha Johannes Kepler, a notyas bos resegvaow an planettys hirgelghek. Isaac Newton eth kabm pella en y dhisplegyans a ravedh. Kabm posek aral o konvedhes bos an System Howlek desedhys en galaksi a gomprehendyas bilvilyow a ster, an Hens Sen Jamys.

Woja hedna, diskudhys veu agan galaksi dhe vos onan emesk lies onan. Tybyansow arnowydh a lever bos le ages 5% a ronnedh an Braster mater normal pekar hag atomow. Mater tewl ha nerthedh tewl ew an brassa radn a'n Braster, herwydh an tybyansow ma. Ma dhe skiensydhyon restrys istori an Braster, mar bell avel an eylen gensa.

Skeusen a’n ‘Hubble Deep Field’, gwres gen Teleskop Efanvos Hubble

Gwrians an Braster

Ma an erthygel ma usya an Furv Skrifys Savonek a-barth Kernowek diwedhes.

Onan a'n kans erthygel posekka war Wikipedya yw an erthygel ma.

Content Disclaimer

Informasi ini disarikan dari Wikipedia dan disajikan kembali untuk tujuan edukasi. Konten tersedia di bawah lisensi CC BY-SA 3.0. Kami tidak bertanggung jawab atas ketidakakuratan data yang bersumber dari kontribusi publik tersebut.

  1. The information displayed on this website is sourced in part or in whole from Wikipedia and has been adapted for the purpose of restating it. We strive to provide accurate and relevant information, however:
  2. There is no guarantee of absolute accuracy. Wikipedia is an open, collaborative project that can be edited by anyone, so information is subject to change.
  3. It is not intended to constitute professional advice. The content displayed is for informational and educational purposes only. For important decisions (e.g., medical, legal, or financial), please consult a professional.
  4. Content copyright. Wikipedia is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike License (CC BY-SA). This means that content may be reused with appropriate attribution and shared under a similar license.
  5. Responsible use. Any risk arising from the use of information from this website is entirely the responsibility of the user.